Finnehajken 2000 Lördag 22/1

Kl 0600:

Pip Pip Pip Pip Pip Pip Pip Pip Pip, klockan ringde, dags att gå upp. Min kropp kändes som om en hel skock av elefanter hade trampat på mig.

Jag och Marin var först uppe , Daniel och Patrik låg kvar en liten stund men till slut kom dom också upp. Jenny, Bobba och Sandra hade också vaknat nu.

Dags att gör den traditionella frukosten. Gröt, macka, te, kaffe o.s.v. , kl 0700 väcktes barnen.

Många trötta ansikten tittade fram ur sovsäckarna, sen var det dags för frukost. Efter det var det dags för att göra i ordning sina grejer.

När dom var klara med det så samlades alla nere i stora salen så att dom skulle få lite information om hur det skulle städas i stugan, vi hade delat in dom i olika städområden, det sköttes bra.

Kl 0800 så var det dags att dela ut dom första startbreven, breven innehöll karta och dagens första chiffer, som beskrev vad dom skulle göra. Dom fick även ett finskt ord som skulle sparas fram tills på söndagen.

På chiffret stod det att dom skulle ta niobussen från korsvägen.

Patrick och Tony hade den första stationen som var knopar så dom var tvungna att åka iväg tidigare än oss andra.

Jag och Bobba hade andra stationen så vi åkte med alla på bussen.

Busschauffören såg en aningen chockad ut när hon såg hur många vi var, men det gick fint när vi hade fått in alla ryggsäckar.

Martin åkte också med för han skulle se till så alla kom av på rätt ställe.

Jag och Bobba fortsatte en bit till med bussen sendan hoppade vi av och började gå mot den plats där vi skulle ha våran station.

När vi hade riggat våran station, som var vattentransport så var klockan runt tiotiden. Vi trodde att dom skulle komma snart, men icke ,vi fick vänta nästan en timme inan första laget kom. Jag tror det var Henån ett, men dom hann knappt börja innan vi hörde mer röster från vägen och vad får vi se? Jo att nästan alla lag kom samtidigt, men skit samma tänkte vi och lät allt flyta på som vanligt.

Det gick bra för alla ,det var ingen som kom under tio poäng, Alla kämpade på bra och jag tycker faktiskt att alla verkligen försökte, alla som hade gjort stationen fick lösa ett chiffer där det stod vart dom skulle, sen dom fick ytterligare ett finskt ord.

När alla hade gjort stationen var vi ensamma igen och då var frågan om vi skulle gå på vägen till skällebacken eller om vi skulle gå banan, efter några sekunders över vägande så bestämde vi oss för att gå banan för annars så skulle vi vara framme så tidigt och så är det roligare att gå i skogen, så vi gick i rask fart mor bäverhyddan där Jenny, Anna och Sandra hade matlagningsstation.

Det tog oss inte så lång tid att ta oss dit, för vi gick snabbaste vägen, men där var det mycket blött så man stod på huvudet några gånger.

Men till slut var vi framme där satt alla och lagade mat så vi bestämde oss för att äta och sedan fortsätta, medan vi åt gick vi omkring och kollade hur det var med patrullerna.Till slut bestämde vi oss att fortsätta mot nästa station som låg vid Röds vatten,

Det var lite klurigare att ta sig dit så det tog lite längre tid än vad jag hade räknat med, men till slut kände jag lukten av Svanesundarnas eld, som dom hade gjort vid sin station vilken var surrning.

Där stannade vi ett tag tills första patrullen kom, det var Morlanda.Sedan var det raka vägen till skällebacken, där hade Patrik och Tony börjat förbereda lite grann. När Martin anlände så anlände även tältet, så det slog vi upp med det samma. När alla lag hade kommit så var det dags för sista stationen som var yxkastning som jag höll i. Även där försökte alla och kämpade bra.

Senare på kvällen hade vi lägerbål och efter det var det fri läggning. Vi gick och la oss runt 12-tiden och då var det skönt att komma in i ett varmt tält för det var ganska kallt ute.

En ordentlig eld krävdes för att hålla värmen i vindskydden.